Förstår inte =(
Ibland förstår jag mig inte på barnen överhuvudtaget. Och de tänker säkert likadant om oss föräldrar mellan varven! =P
Men är det verkligen så himla kul att retas och bråka hela dagarna?????
Själv tycker jag det vore roligare om man kom överrens mer, inte hela tiden men oftare, så man kunde ha roligare tillsammans oftare! =)
Som jag skrev tidigare så skulle barnen baka idag och det har de gjort. Theodor rullade en hel del negerbollar och Juliette fick till sin kladdkaka.
Sen har de varit och åkt skridskor under eftermiddagen så pojkarna är fortfarande inte hemma, men Juliette kom tillbaka rätt snabbt, vilket jag kan förstå med tanke på dagens väder. =/
Så hon kom hem och åt några godis bitar och ville sen ha kladdkaka...och det fick hon ju så klart.
Emilia ville också ha kladdkaka....men det fick hon tydligen INTE!!!
Så Emilia jätte ledsen och gråter...och Juliette ignorerar!
Själv blir jag lite irriterad då de sa att de skulle baka till hela familjen men tydligen så gäller inte detta Emilia, fastän hon OCKSÅ tillhör familjen! =(
Och även om lillan måste lära sig att man inte kan få allting så anser jag att man bakar inte en kaka och äter den själv! Utan man delar med sig och låter alla få smaka!!!
Detta borde barnen veta då de så duktigt tjatar om kaka när jag har bakat....och då ska de gärna äta upp allting på en gång...vilket iof alla barn vill....men jag förstår inte varför Emilia inte kunde få en liten bit!??
Kan någon förklara detta för mig??? *skulle uppskattas*
Så dagen slutade med att jag och älsklingen fick ställa oss och baka med lill tjejen också så HON har något att fika på....och hon har nu bakat mockarutor och själv har jag bränt två fingertoppar!
Nu står plåten i kylen för att svalna och så glasyren stelnar....sen ska hon få äta lite när hon har ätit kvällsmat!
Så hur ska man göra då...när Juliette garanterat kommer och vill ha och smaka hon med, då hon ÄLSKAR dessa mjuka kakor....?
Jag har god lust och låta Emilia säga nej så hon får vara utan, men samtidigt tycker jag inte det är rätt då jag anser att man delar med sig...speciellt när man INTE köpt det själv! Det är ju faktiskt vi föräldrar som har köpt alla ingredienser....och vi trodde faktiskt att vi skulle fika tillsammans då de sa detta....och egentligen spelar det ju ingen roll vem som köpt eller gjort vad utan det handlar ju om snällhet och gemenskapen som en familj!
Undrar hur barnen skulle tycka det var om jag bakade något gott och sen säger att de inte får något för att det är JAG som har bakat den??
Ibland önskar jag verkligen att barn kom med en manual så man slipper göra fel.....vill ju inte att någon ska tro att man psykar barnen eller ger dem dåligt samvete! Men hur fan ska man få dem att lära sig UTAN att ge igen med samma mynt???
Speciellt när man redan har pratat med dem, förklarat för dem och haft detta i uppfostran HELA deras "liv" och ÄNDÅ har de inte fått in detta....hur gör man då UTAN att "ge igen"?
HJÄLP!!!!
CIAO!!!
