Hmpf!


Hittar ingen bra rubrik nu heller! =(
Morgonen började rätt lugnt....innan de tre små vaknade och skulle äta frukost för då var det dags för "jo-nej" leken igen och tjafs i typ 45min. *suck*
Och inte blev det bättre när jag satte mig vid datorn för att skriva ut det som behövs för att kunna fortskrida mina studier någorlunda smidigt och skrivaren ger upp efter 2 papper för att bläcket är slut! =(
Så en natt med väldigt dålig och orolig sömn pga gårdagen och en bråkig morgon gör inte att mitt humör är på topp direkt.
Så tänkte att jag lika gärna kan skriva av mig lite här eftersom jag har gott om tid till att fixa med disken och tvätten när jag lämnat lillan på dagis. För studera blir det inte mycket av.
Och det börjar bli irriterande då jag praktiskt taget förlorat 3 dagar med värdefull tid för att det ska strula och gå emot mig hela jävla tiden!!!
Jag blir så arg och frustrerad att jag bara vill ställa mig och skrika rakt ut och slita mitt hår lite! Men hur moget är ett sådant beteende?? Ja INTE alls!
Så jag skriker rakt ut här istället....då hör i alla fall inte barnen mig! :P
*AAAAAAAAAAAARRRRRGGGGGGGHHHHHHHH*
Vissa mornar funderar jag verkligen över om jag skulle gått upp ur sängen överhuvudtaget...eller ja soffan eftersom det är där jag sovit de sista månaderna! =(
Usch vad deppad jag känner mig....allt går emot mig, älskade D mår dåligt, barnen bråkar, studierna går trögt och jag saknar min älskling!!!! MASSOR!!!
Så gissa om man känner sig ensam ofta nu för tiden när man inte ens sover med sin make och allt strular, men man har inte direkt några vänner man umgås med och verkligen kan prata av sig med.
För utåt måste allt vara toppen och man kan inte säga vad som helst och definitivt inte säga att man är ledsen, ensam eller liknande...för det är vääääldigt osvenskt! *suck*
Inte konstigt att många lägger in sig på psyket, går till en psykolog eller dövar sin smärta på annat sätt....inte för att jag tänker eller vill göra det men jag börjar förstå de människor som gör det!
.
Nä nu skiter jag i det här och ska göra mig iordning för att lämna på dagis. Och eftersom jag inte kan studera så jätte mycket innan älskade mamma kommer och hjälper mig så blir det väl att gå hem och "leka hemmafru" en stund och faktiskt göra lite nytta här med....
Hoppas er dag började bättre och jag önskar er en underbar dag i vinterkylan!
CIAO!!!

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()


Kommentarer

Postat av: Granne

Jag vet precis hur det är, tro mig. Jag håller med dig, när det väl är jobbigt och man känner sig ensam så har man ingen att prata med :(.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback