Förbannat besviken!
Ibland vet jag verkligen inte vad jag ska ta mig till!
Vissa dagar är hemska och vissa dagar är riktigt bra. Det här var en bra dag tills jag kom in för någon timme sen!
Jag var ute en sväng på gården och pratade med grannbrudarna medans de tre yngsta var ute och lekte med kompisar och David satt och läste sina läxor! *trodde jag*
Kommer in efter ett tag för att sortera lite tvätt och tycker min väska hänger konstigt i köket så av ren reflex kollar jag den och plånboken och upptäcker då att min älskade son ÄN en gång tagit pengar från mig! *besviken*
Min första tanke var att han säkert redan sprungit till affären för att göra över med dem.....
Så "slänger" mig på mobilen och ringer hem honom! Frågar honom rakt ut och för en gångs skull erkänner han på en gång! *bravo*
Och för en gångs skull hade jag tur då han hade lagt dem i ryggsäcken så jag kunde få dem tillbaka! *lucky me*
Men problemet återstår!!!
Att han trots massor av disskutioner och förklaringar från oss, ALLA i hans närhet, fortsätter att ta pengar istället för att städa sitt rum så han får sina pengar. =(
Och jag känner verkligen snart för att ge upp, MEN kommer INTE göra det då jag vet att det inte hjälper honom på något vis!
Men det är så himla trist. Då vi haft de här disskutionerna med honom i ungefär 5-6års tid och INGET av det vi säger verkar gå in!
Jag blir så ledsen, besviken, frustrerad och arg!
Man känner sig totalt misslyckad som förälder och man känner så mycket irritation över att en sådan grej ska förstöra så himla mycket!
Vi kan inte ha pengar hemma, och har vi det så måste vi låsa in dem!
Vi kan knappt lämna David själv hemma ens för att gå över till en granne i fem minuter för då rotar han tills han hittar antingen våra plånböcker, syskonens pengar (de glömt lägga i de låsbara spargrisarna) eller någon av syskonens godis eller liknande så han kan äta upp det!
Jag blir så ledsen då vi tjatar på honom, förklarar och verkligen försöker hjälpa honom genom att låta honom vara med och disskutera fram olika lösningar och vi försöker komma på ideér och lösningar som ska underlätta och hjälpa honom!
Men varje gång går vi bet på det då ingenting verkar hjälpa och jag vet verkligen inte vad jag ska göra längre!
Är det någon av er läsare som har eller har haft samma problem som kan komma med förslag, tips eller råd????
Jag behöver det verkligen!!!!
Jag vill inte att min son ska få massa trubbel men samtidigt kan jag inte lita på honom då han stjäl en massa och ljuger för det mesta! Vilket också gör det väldigt svårt för oss att stå bakom honom när han blir anklagad för saker....vi vet ju inte när han ljuger eller talar sanning! =(
Jag vill kunna lite på honom, i alla fall i de flesta fallen!!! Och jag vill ju kunna ge honom mer frihet och mer tid för roligare saker. Men det är svårt när han ställer till det för sig själv!
Och jag kan ju inte låta honom slippa allting som han tycker är tråkigt och jobbigt! Jag kan inte låta honom få pengar hur som helst eller när som helst! Vad skulle det lära honom?
Att bli en bortskämd "skitunge" och det vägrar jag gå med på!!!
Samt att om jag släpper alla regler och sånt för honom så måste jag även göra det för hans tre yngre syskon och hur kommer då den här familjen att se ut om ett par år när baren får allting de vill ha precis hela tiden och aldrig behöver följa regler eller lyssna på oss vuxna???
Vår familj kommer vara i större kaos än den redan är!
Och jag vägrar låta det hända om jag så ska slita av mig allt mitt hår av frustration!!!!
Snälla, snälla, snälla! Hjälp mig med förslag om ni har några till övers! Jag behöver det fruktansvärt mycket just nu!
