Vakande änglar!


Usch! Jag har haft så ont i magen och blev så himla nervös förut när min älskling ringde!
Pulsen rusar fortfarande lite och jag kommer nog inte vara helt lugn förräns han är hemma i min famn igen.
På vägen hem från jobbet nu på eftermiddagen händde en olycka och han krockade.
Vad jag förstod det som så väjde en lastvil för ett rådjur och Andreas var tvungen att tvärnita för att inte bli "plöjd" av vägen och då körde bilen bakom honom in i honom.
Lastbilen stack, vår bil fick lite repor, inget märkvärdigt, men bromsarna rök av helskotta och den läcker. När han försökte starta den sen lyser varningslamporna om att motorn är överhettad.
Bilen bakom går inte att köra alls.
Så Andreas fick ringa och göra en polisanmälan samt ringa försäkringsbolaget och så bytte de uppgifter och sen blev det min tur att ringa Daniel. Och tur hade vi då han var på väg till Karlstad från Arvika, så han skulle bärga bilen åt min älskling, och mig, på vägen hem.
Så nu väntar jag på att de ska bli klara på Lecab och jag hoppas min älskling kommer hem snart så jag får krama om honom ordentligt!
Tur i oturen är i alla fall att min älskling är helskinnad och känner inte av något från krocken, men det var ju på motorvägen så krocken lär ha varit redig. Jga hoppas han inte får några problem senare. Jag älskar honom så oerhört mycket!
Och jag måste verkligen tro att han hade änglavakt idag! Tänk om han inte hunnit tvärnita? Tänk om bilen bakom inte hunnit bromsa alls?
Så många tänk om, orkar inte ens skriva alla här, så lite information. Men så himla glad över att han finns kvar och att vi hade vakande änglar över oss idag!
Snart börjar jag väl gråta. All spänning, rädsla och alla tankar som flyger genom ens huvud!
Så nu har vi ingen bil! Annonsen är bortplockat från blocket och jag har ingen aning om när den kommer lagas heller. Allt hänger på försäkringsbolagen och deras beslut, samt på hur lång tid innan alla beslut och uppgifter är klara. Men jag hoppas att det inte dröjer allt för länge!
Men tacksam är jag! Älsklingen mår bra! Vi finns här! Och våra underbara grannar låter oss låna deras bil tills vår är klar!
Jag tror inte ni vet hur tacksamma vi är över det! Men TACK så jätte mycket! Ni kommer allt få veta inom sinom tid att vi uppskattar det jätte mycket! *love you*
Nä! Har inte koncentration nog att skriva mer så ska ringa min mamma och fördriva lite tid tills älsklingen kommer hem! Hörs senare!

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback