"Onödigt besök"
Som jag skrev förut så slutade denna kvällen med ett besök på akuten med sonen.
Under eftermiddagen flög han av sin skateboard, slog i armbåge och axel rejält plus att han landade på armbågen med kroppsvikten, vilket ger en "extra tung smäll".
Så vi ringde 1177 och bad om råd och de ansåg att vi skulle åka in och få det uppkollat för säkerhetsskull.
Så ja vi åkte. Var där 20.50 och anmälda ca 21. Redan 21.20 kom en sköterska och ropade upp oss samt visade in oss på ett rum. Theodpr lev snabbt rastlös så ca 30min efter att vi kom in på rummet låg han på britsen och vrider och vänder på armbågen utan en enda min i ansiktet.
Jag kollar på honom och säger skämtsamt:
"Är det nu vi ska skriva ut oss själva?"
Han svarar skrattande:
"Ja typ, gör ju inte ont längre. Inte alls!"
UNGAR!
22.15 kommer sköterskan in igen (enbart för att hämta något) så jag passar på att fråga hur länge hon tror det dröjer tills läkaren kommer för att titta. Vi fick då svaret: "det är svårt att säga då det beror på antalet patienter och hur många akuta fall det inkommer...vår tolkning...läkaren är inte på väg till oss inom en snar framtid. 😕
Vår slutsats av detta...Theodor vill åka hem och sova då han ändå inte har ont alls längre så vi skriver ut oss själva!
Ringde maken 22.23 och klockan 23 var vi hemma i värmen. En resa som vi kanske egentligen inte hade behövt göra...men med barnen vill man alltid ta det säkra före det osäkra. ❤
Väl hemma gick vår skadade tonåring och la sig för natten och jag själv fixade en smörgås och ligger nu i sängen och glor på tv.
Är trött men uppe i varv på a gång. Så skönt att vara den enda som är vaken och nara njuta av lugnet.😆
Men känns som sovdags då ögonlocken börjar kännas riktigt tunga. 😴
